Sjuk Oslofjord att räddas

En stark expertpanel anmälde sig frivilligt för att beskriva ämnet "Oslofjorden nu – vad vet vi, och vart är vi på väg?". Tångskogar och ålgräsängar försvinner eller täcks av ludd. Torsk och vitling är nästan borta, och hummerpopulationen har minskat med 92 procent på 100 år. Att återuppbygga dessa bestånd kommer att ta 10–20 år.

"En sjanse i havet", ble flittig diskutert rundt bordene.

Ottar Julsrud

Bra avloppsreningsverk ger hopp, men utvecklingen har inte hållit jämna steg med befolkningsökningen i avrinningsområdet, som omfattar 118 kommuner från Røros, Jotunheimen, Hardangervidda och nedåt (citat: "hälften av Norge bajsar i Oslofjorden"). 80 procent av Norges livsmedelsproduktion sker i fjordens totala avrinningsområde.

En omfattande katalog av problem presenterades i PowerPoint-presentationerna. Men temalåten var: Det finns tecken på förbättring och hopp. Sedan handlar det om förbättrad rening och intensifierad forskning, stärkt regionalt samarbete och ökade subventioner till kommuner, jordbruk och fiske, etc. Men inte minst handlar det om styrkan och bredden i insatserna från den frivilliga sektorn.

Efter introduktionsföreläsningarna fanns det mycket att prata om vid borden, där uppgiften var att diskutera fjordräddningsprojekt som Rotary kan engagera sig i. Några utspridda exempel från sammanfattningen av en nöjd distriktsguvernör, Heidi Hammervik, Holmestrand RK: Var engagerad i att odla "fjordträdgårdar" med användbara grödor som är viktiga för miljön i fjorden. Strandrensning – och samarbete med en lokal dykklubb för att rensa spökstenar och skräp på botten.

Bjud in en förskola och engagera unga som fallit "utanför" till lokala projekt. Flera klubbar anmälde sig omedelbart som "medborgarforskare", ett samarbetsprojekt där volontärer kan hjälpa forskare med bland annat att ta vattenprover. Och självklart är det användbart: I uppståndelsen efter den kraschade "plastvalen" i Sotra för några år sedan registrerades 512 185(!) saneringar.

Och vem bör en Rotaryklubb samarbeta med? Några svar: En annan Rotaryklubb. Kommunen eller andra lokala myndigheter. En skola eller förskola. Lokala företag. Forskningsmiljöer. Osv.

Medborgarvetenskap, ett möjligt bidrag från rotarianerna.

Ottar Julsrud

Experterna på konferensen gick mellan borden, lyssnade på samtalen och drog enhälligt beslut: Mycket spännande, många bra bidrag, ett stort engagemang! Och: Känn dig fri att ta med både barn och barnbarn ut i fält, för vi forskare behöver hjälp från dig i minst hundra år till!

Inspirerad av räddning från Östersjön

En distriktskonferens med temat Oslofjordsräddning ligger i linje med en Rotarytrend i de nordiska länderna, kanske tydligast med BASRAN-nätverket runt Östersjön.

Och som överbyggnad, noterad på Distrikt 2290:s konferens i Tønsberg, under Holmestrands klubbens beskydd: Fjorden är också barndomsminnen, sommarnätter och morgonbad, något vi kommer att föra vidare till våra barn.

Distriktsguvernör Heidi Hammervik med väggen full av input för fjordräddning.

Ottar Julsrud

Havet och människor är oupplösligt sammanlänkade, faktiskt är det havet som gör jorden beboelig. Men havet är det mest underfinansierade av FN:s globala mål för hållbar utveckling.